29 april, 2024

Vätgasens roll i Sveriges energimix

Jazaer Dawody är Energimyndighetens vätgasexpert och arbetar bland annat med att utveckla strategier, handlingsprogram och analyser för integrering av vätgasen i det svenska energisystemet. Hon har bidragit i arbetet med Sveriges vätgasstrategi och den senaste delrapporten ”Vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet”. Gotlandsbolaget har pratat med henne om vätgasens roll i Sveriges energiomställning.

 

– Vätgasen är viktig och kommer att vara en del av lösningen i omställningen av vårt energisystem till fossilfrihet. Vår delrapport fokuserar på behovet av ett uppdaterat och sammanhängande regelverk som underlättar utbyggnaden av vätgasinfrastrukturen och stimulerar svenska företag och aktörer att genomföra nödvändiga investeringar, berättar Jazaer Dawody.

 

Energimyndigheten fick 2021 i uppdrag att ta fram ett förslag om nationell strategi för vätgas, elektrobränsle och ammoniak, med utgångspunkt i målen för klimatomställning, effektiv energianvändning och robust och pålitlig energiförsörjning. I maj 2022 publicerades myndighetens förslag till strategi.

 

Sveriges mål med utveckling av vätgas har kopplingar till flera frågeställningar, framför allt med fokus på klimatomställning. Därtill finns flera andra relevanta mål, till exempel hur svensk vätgasproduktion kan bidra till ökad konkurrenskraft, möjligheter för export av fossilfria produkter, transportsektorns omställning, balansering av elnätet samt jordbrukets behov av produktion av fossilfri ammoniak som insatsvara för produktion av kvävegödsel.

 

2023 fick Energimyndigheten ett nytt uppdrag – att samordna arbetet med vätgas i Sverige, vilket resulterat i delrapporten ”Vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet” som publicerades i mars och som visar på vätgasens potential i Sveriges energimix.

 

För att analysera hur vätgasinfrastrukturen kan utvecklas i samspel med Sveriges övriga el- och energisystem har Energimyndigheten genomfört tekno-ekonomiska analyser. Dessa fokuserar bland annat på hur kluster av vätgasproduktion utvecklas och hur detta kan skapa en sammanlänkad infrastruktur för både industri, transport och energilagring. Det finns flera pågående vätgasprojekt, och sett till uppskattad volym av produktion och användning dominerar norra Sverige (elområde SE1), där de stora satsningarna inom stålindustrin finns placerade. Flest projekt finns däremot planerade i elområde SE3 (där Gotland ingår). Dessutom spelar Gotland en viktig roll som unikt positionerad i vätgasdebatten, med stort behov och potential inom elproduktion. Samarbete och diskussioner med gotländska intressenter kommer vara en viktig del av strategiutvecklingen framåt.

 

Överblick över större vätgasprojekt med en planerad driftsättning fram till år 2050 (data från november 2023)

 

 

De modelleringar som har gjorts visar att de volymer av vätgas som efterfrågas är så stora att det finns ekonomi i att producera vätgasen vid flera olika platser och att via rörledning transportera vätgasen till användare. Jazaer Dawody poängterar dock vikten av fortsatta analyser:

 

– Vi måste genomföra ytterligare modelleringar. Utvecklingen går fort, och jag skulle inte bli förvånad om nästa utvecklingsfas visar en ny bild, i takt med att fler projekt etableras och marknaderna utvecklas. Sannolikt kommer också vätgasinfrastrukturen att skilja sig åt på olika platser i Sverige, på vissa platser kan det vara lönsamt och efterfrågat med storskaliga vätgasrörledningar medan andra delar av landet kommer vara i mer begynnande faser.

 

I ett globalt perspektiv har Sverige visat en imponerande förmåga att driva innovation för vätgasutveckling, speciellt inom området för fossilfritt stål. Jämfört med flera länder har Sverige dock unika utmaningar på grund av det begränsade gasledningsnätverk som sannolikt inte kommer konverteras till vätgas.

 

– I våra framtida analyser kommer vi behöva inkludera vätgasens användning på flera områden. Allt ifrån beredskap och reservkraft till sjöfart och luftfart. Det kan innebära planering av rörledningar på fler platser än vad vi ser i idag. Dessutom behöver vi inkludera flexibilitet i vätgassystemet, där lager kommer kunna spela roll för att hantera de varierande behoven över tid. Om vi har mer omfattande rörledningar har vi möjlighet att lagra mer vätgas, säger Jazaer Dawody.

 

En annan viktig del handlar om att säkra och uppdatera regelverk kring säkerhet för utbyggnad av vätgasproduktion, användning och infrastruktur. Det handlar både om befintliga regelverk som t.ex. miljöbalken men också skapandet av nya regelverk kopplat till säker hantering och användning av vätgas bortom den traditionella industrin. Detta är ett pågående arbete, där även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är involverade.

 

Vätgasutvecklingen fortsätter, och Energimyndigheten kommer slutrapportera uppdraget 1 december 2024. Givet EU:s nya regelverk för sjöfarten kräver detta också fortsatt uppmärksamhet för att kunna möta de framtida volymkraven för branschens omställning. ”Det är en global utmaning som vi också behöver hantera nationellt,” avslutar Jazaer Dawody.

 

Läs rapporten här.