Från forskning till praktik: Tillsammans leder vi vägen för sjöfartens gröna bränsleskifte

Julia Hansson och Karl Jivén forskar om sjöfartens omställning på IVL Svenska Miljöinstitutet, som driver projektet STORM. Julia har lång erfarenhet av forskning inom transportsektorns omställning med fokus på sjöfart och leder projektet. Karl är skeppsbyggare i grunden och har arbetat länge i industrin. Sedan sju år tillbaka arbetar han på IVL som forskare och projektledare.

Julia och Karl är överens om hur värdefullt företagens bidrag till forskningen är för att säkerställa att forskningen blir relevant.

– Tack vare Gotlandsbolagets och andra aktörers medverkan försäkrar vi oss om att de lösningar vi fokuserar på faktiskt möter de behov som finns. I det här fallet har vi exempelvis riktat in oss på biogas respektive vätgas som drivmedel, säger Julia Hansson.

Sjöfartens bränsleval formas av lokala förutsättningar, fartygens tekniska lösningar och en marknad där pris, miljöprestanda, driftstabilitet och säkerhet måste vägas mot varandra. Fel beslut kan få stora konsekvenser – investeringar i fel bränsle eller fel teknik kan i värsta fall hota ett rederis ekonomi. Därtill har resiliens blivit en central fråga: sjöfarten måste kunna lita på att bränslen finns tillgängliga även i kris eller osäkerhet.

Utgångspunkten för Gotlandsbolagets del i forskningsprojektet är användningen av biogas och vätgas som bränsle. Karl förklarar fördelarna med biogas:

– Råvarorna finns redan i systemen: gödsel, matavfall, avloppsslam och industriella restströmmar. När de rötas blir det biogas med hög klimatnytta, ibland till och med negativa utsläpp eftersom metanläckage undviks och biogödsel kan ersätta konstgödsel.

Biogasen består huvudsakligen av metan men till skillnad från naturgas är biogas förnybar. Dessutom finns det goda förutsättningar att producera mycket biogas i Sverige.

– Forskning visar också att biogas är ett av de mest miljövänliga bränslena och bidrar positivt till flera miljömål utöver klimatnytta, som friskare luft och minskad försurning och övergödning, fortsätter Karl.

För sjöfarten möjliggör det minskade utsläpp utan att invänta helt nya energisystem. Samtidigt krävs kontroll av eventuella metanläckage i hela kedjan, eftersom läckor kan minska eller i värsta fall motverka den totala klimatnyttan.

Fungerande infrastruktur för frakt och bunkring är en utmaning vad gäller biogas. Råvaran fraktas till biogasanläggningarna där biogasen utvinns genom rötning. Sen behöver biogasen kylas ner, förvätskas och fraktas till hamnen där bränslet måste kunna bunkras och tankas säkert.

Vätgas är ett annat fossilfritt bränsle som lyfts som ett viktigt framtidsalternativ, särskilt på längre sikt.

Gotlandsbolagets beställda fartyg Gotland Horizon X är exempelvis förberett för att kunna gå på vätgas. Praktisk erfarenhet av vätgasanvändning i den här skalan saknas idag inom sjöfarten, och därför är forskningsprojektets fokus kopplat till vätgas riktat mot att ta fram helt ny kunskap om exempelvis bunkring och hamninfrastruktur. Denna del leds av forskare på Uppsala niversitet.

En utmaning som gäller för både biogas och vätgas är långsiktigheten. Satsningar på såväl infrastruktur, biogas- eller vätgasanläggningar och fartygsinköp, innebär stora investeringar med lång horisont. Förutsägbarhet i politisk vilja, bränsletillgång och efterfrågan på bränsle är så nära sammanflätade att förflyttningen behöver göras simultant för att alla parter ska våga satsa.

Biogas är en av de mest konkurrenskraftiga vägarna att minska utsläppen på kort sikt, medan vätgas och andra elektrobränslen behöver utvecklas parallellt för att räcka till i ett framtida system där biobränslet inte ensamt kan bära hela sjöfartens globala behov. Här understryker Julia Hansson hur värdefullt STORMs samarbete med Gotlandsbolaget är:

– Gotlandsbolaget leder vägen genom att skapa just den långsiktiga efterfrågan som krävs. Tack vare fleråriga avtal vågar producenter bygga ut, och fler rederier kan följa efter. Det är så omställningen tar fart – när någon visar vägen i praktiken.

Läs mer om forskningsprojektet här.

STORM finansieras av Nordisk Energiforskning, Trafikverket, Islands energimyndigget (Orkustofnun) och myndigheten för kollektivtrafik på Färöarna (Strandfaraskip Landsins) via forskningsprogrammet Nordic Maritime Transport and Energy Research Programme.