Från koldioxid till bränsle: så kan Gotland få mer ur sin biogas

Två av Gotlandsbolagets fartyg kan drivas med nästan 100% fossilfria drivmedel av olika slag, och det kommer även den nya katamaranen Gotland Horizon X att kunna göra. Fartygens tekniska flexibilitet ger handlingsfrihet i valet av drivmedel. Ett möjligt nästa steg i frågan om vad tankarna ska fyllas med i framtiden är elektrometan, som tillverkas genom så kallad metanisering av biogen koldioxid. Den är kemiskt densamma som den gasfartygen redan tankar.  

Den gas som bildas när gödsel, matavfall och avloppsslam bryts ned kallas biogas. I den naturliga processen skapas ungefär 60 procent metan, som utgör själva bränslet, och 40 procent restämne i form av koldioxid. Genom metanisering låts koldioxiden i stället reagera med vätgas, som tillverkas av vatten genom elektrolysörer och resultatet blir då att mer metan skapas. Med metanisering kan utbytet av biogas från samma mängd råvara öka med cirka 60 procent. 

Desirée Grahn, projektledare på forskningsinstitutet IVL, har studerat tekniken och projektlett en studie som Gotland Tech Development beställt för att få mer kunskap i området. IVL:s beräkningar visar att om metanisering infördes vid alla befintliga och planerade biogasanläggningar i Sverige med över 40 GWh per år, skulle den svenska biogasproduktionen kunna öka med omkring 2 200 GWh. Det är nästan en fördubbling av dagens produktion. Desirée Grahn lyfter även ett värde som är svårt att sätta pris på: ett inhemskt producerat bränsle stärker beredskapen.  

Tekniken används redan i Danmark och Tyskland, så varför görs inte mer i Sverige? Studien visar att tillgång till billig, grön el och utrustning till vätgasproduktionen samt ekonomiskt stöd, är förutsättningar som behöver fyllas för att få elektrometan att kunna mäta sig med vanlig biogas.  

Parallellt med IVL:s studie har Region Gotland, mot bakgrund av att ön idag till stor del är beroende av el från fastlandet, låtit konsultföretaget AFRY Management Consulting undersöka om en e-bränslehubb skulle kunna stärka Gotlands ö-driftsförmåga. Hubben är tänkt som en anläggning som tillverkar bränsle av lokalt producerad förnybar el, där e-metan är ett av de bränslen som i rapporten visar sig relevant för en vidare fördjupningsstudie. Gotlandsbolaget deltog i referensgruppen som tänkbar köpare av bränslet. 

– En hubb måste, trots det övergripande värdet av att möjliggöra stärkt ö-driftsförmåga, vara kommersiellt gångbar, förklarar Matilda Alvfors, projektledare på AFRY Management Consulting.  

Studien tydliggör vilka tre förutsättningar som behöver finnas på plats för att en e-bränslehubb på Gotland skulle bli verklighet:  

• Säker tillgång till förnybar el, till exempel från havsbaserad vindkraft, samt tillgång till biogen koldioxid från industrin, till exempel från CCS-projektet i Slite som just nu ligger på is. 
• EU-regler behöver tydliggöra klassificeringen av biogen koldioxid från CCS samt underlätta kraven på el för produktion av e-bränslen så att de kan klassas som gröna. 
• Minskad kommersiell risk genom säker efterfrågan från köpare och tillgång till stöd för finansiering. 

– Projektet visar hur komplext det är att få till en så här stor investering. Det krävs väldigt många aktörer, säger Hedda Hoff, analytiker på AFRY Management Consulting som ändå ser potential för en fördjupad undersökning. 

Gotland Tech Development kallar det att bygga en basplatta för omställningen, och den består bland annat av att utveckla moderna fartyg som Gotland Horizon X för att skapa handlingsfrihet vad gäller framtida val av drivmedel. Basplattan består också av Gotland Carbon Solutions, som hanterar och överlåter FuelEU-krediter inom ramen för EU:s regelverk FuelEU Maritime.  

Rederier som släpper ut mindre koldioxid än kravet, till exempel med fartyg som M/S Gotland och M/S Visby som kan drivas med flytande biogas, kan överlåta överskottskrediter till andra aktörer. På så sätt kan ytterligare volymer av biogas finansieras samt forskning och samverkan för att utveckla ny kunskap – med aktörer som IVL, Region Gotland och AFRY. 

– Det går inte att bara köpa ett klimatsmart fartyg och låta andra göra resten. Man måste arbeta mycket bredare i värdekedjan, om vi ska ta oss framåt på ett kommersiellt hållbart sätt. Vi arbetar med flera delar parallellt och tar ett stag i taget, säger Mikael Razola, chef för Gotland Tech Development.  

Svaren kommer inte i morgon. Men om bitarna faller på plats kan koldioxiden som i dag försvinner ut i luften en dag driva färjan från Gotland till fastlandet. 

Vill du läsa mer?  

IVL: Mer biogas kan produceras i Sverige med metanisering