Biogas från Eskilstuna driver på sjöfartens omställning

Intresset för biogas som sjöfartsbränsle har funnits länge, och nu börjar styrmedlen komma på plats. Ändå växer produktionen långsamt. Osäkra spelregler får aktörer att tveka. Och det kan vara svårt att veta hur stora volymerna blir. 

Gotlandsbolaget bryter låsningen och investerar i ny produktion i Eskilstuna Biogas (EBAB), samt förbinder sig att köpa en stor del av gasen. EBAB ska producera cirka 5 400 ton flytande biogas om året av gödsel och matavfall. 

– De första stegen mot produktion planeras att starta i slutet av november, om allt går enligt plan räknar vi med att den första leveransklara biogasen produceras i februari 2027. Därefter följer en period där vi successivt ökar produktionen och optimerar driften, säger Karin Öhgren Gredegård, interim vd på Eskilstuna Biogas AB.  

Destination Gotland köper merparten av gasen under tio år, vilket motsvarar cirka 8–10 procent av verksamhetens årliga drivmedelsbehov.

– Upplägget är ovanligt men bra för branschen och kan förhoppningsvis inspirera andra. Här delas risken mellan producent och användare, och på det sättet kan man hitta en stabil prisnivå över tid, säger Linus Klackenberg som är ansvarig för produktion och policyexpert på Energigas Sverige, branschorganisationen för biogas och andra energigaser. 

– Det är ganska unikt att en stor användare så tydligt går in och investerar i produktion med långsiktigt ägande, fortsätter han.

Klackenberg hoppas att fler rederier och industriföretag hittar liknande modeller. Energigas Sverige ser investeringen som ett exempel på hur osäkerhet kan överbryggas genom samarbete. 

– Det är inte en optimal marknad idag, och det kan vara svårt att se lönsamheten i de här projekten. Samtidigt vet vi att efterfrågan på sikt kommer att bli stor, säger Klackenberg. 

Råvaran finns – tryggheten saknas

Politiken har börjat sätta ramar för produktionen, men fram till dess att efterfrågan driver omställningen behövs det också tydliga produktionsstöd. Dagens styrmedel passar dessutom dåligt för större anläggningar.  

– De stöd som finns idag skapar inte den investeringstrygghet som behövs för storskaliga anläggningar, och då tar det tid att komma till beslut, säger Linus Klackenberg, och fortsätter:  

– Även långa tillståndsprocesser drabbar hela branschen. Det borde finnas lärdomar från olika miljöprövningar så att inte samma frågor prövas om och om igen.

Potentialen i svenska restprodukter och avfall är minst 30 TWh. I dag är den svenska produktionen av biogas och biometan cirka 2,7 TWh. De biogasanläggningar som är på gång eller under byggnation motsvarar ungefär en fördubbling till 2030, så det finns en stor möjlighet att växa produktionen framöver. 

Mer än en klimatfråga

Nyttan med biogas handlar inte enbart omställning, utan också om att en ökad beredskap och skapa robusthet i tider av kris.  

– Biogas handlar om mer än klimatomställningen. Från egna resurser kan vi producera en högvärdig energiprodukt. Gasen är flexibel och kan användas i princip i vilken sektor som helst, vilket görs redan i dag, säger Klackenberg.  

– Dessutom produceras ett utmärkt biogödsel som används i jordbruket för att minska importberoendet av fossil konstgödsel samtidigt som jordhälsan förbättras. Det är bra för jordbruket och för livsmedelsberedskapen.

Mer om Eskilstuna Biogas  

Gotlandsbolaget investerar i Eskilstuna Biogas (EBAB), tillsammans med Andion CH4 Renewables och Equitix New Generation Fund, i en anläggning i Kjula utanför Eskilstuna som ska producera flytande biogas (LBG). Anläggningen ska producera cirka 5 400 ton LBG om året av gödsel och matavfall. Destination Gotland har avtalat om att köpa merparten av gasen under tio år, vilket motsvarar cirka 8–10 procent av Gotlandstrafikens årliga drivmedelsbehov och beräknas minska koldioxidutsläppen med omkring 100 000 ton jämfört med fossilgas.