Därför är vätgas nyckeln till en fossilfri Gotlandstrafik – och framtidens hållbara sjöfart

Mikael Johansson är avdelningsledare för maritima rådgivningstjänster i Sverige och Danmark på klassningsföretaget DNV, som agerar rådgivare och bollplank i utvecklingsarbetet med nästa generations fartygsdesign, Gotland Horizon. Mikael konstaterar att gasturbindrift länge har använts inom sjöfarten, men att det är först nu som de kan komma att drivas av vätgas. Det skapar nya förutsättningar för sjöfartens omställning.

– Tekniksprånget för Gotland Horizon blir att hantera vätgas som energibärare, och att anpassa fartyg och turbiner till detta. Att använda samma teknik, men med vätgas som är producerad av grön el, gör att du får en helt grön produktion. Det är en nollutsläppsvision som är mycket intressant.

Ett pågående teknikskifte

Vätgasen har en bärande roll i sjöfartens pågående omställning. Mikael Johansson och hans kollegor på DNV ser att vätgasfartyg, som exempelvis Gotland Horizon, passar bäst för kortare överfarter under en begränsad tid. Men för längre sträckor, som transporter över Atlanten, krävs andra lösningar.

– Om du ombord ska ha samma mängd vätgas i flytande form, jämfört med konventionella bränslen, för överfarter mellan kontinenter behövs en cirka fem gånger så stor tank. Då blir det inget lastutrymme kvar och ekonomin i hela transporten försvinner, säger Mikael Johansson.

För sådana överfarter krävs andra lösningar, exempelvis ammoniak eller metanol som har tillräckligt stor energitäthet, och som kan hanteras som ett konventionellt bränsle. Den gröna omställningen innebär ett teknikskifte, där den standardiserade traditionella sjöfarten är på väg mot mer skräddarsydd och specialiserad teknik.

– Historiskt sett har utvecklingen skett stegvis, där alla har förflyttat sig från den ena lösningen till den andra – från vind, till kol, till olja. Så kommer framtiden inte att se ut, säger han och fortsätter:

– Vi kommer behöva titta mycket mer specifikt på vilken uppgift som ska utföras, under hur lång tid och med vilken fart. Utifrån det så kommer energibärarbeslutet att göras. Det kan handla om full elektrifiering eller ammoniak, metanol eller vätgas, eventuellt i kombination med hybridlösningar från batterier eller bränsleceller.

Vätgas en nyckel till sjöfartens omställning

Vätgas har inte bara ett värde som energibärare, utan är också en möjlig grundkomponent för andra hållbara bränslealternativ, så som grön metanol och grön ammoniak.

– Vätgasen är en central byggsten för sjöfartens gröna omställning. Om vi ska kunna hitta energibärare som är transporterbar, alltså möjlig att förflytta från en produktionsanläggning till en båt eller ett fartyg, så är vätgasen en nyckel. Produktion av vätgas kräver stora mängder el vilket gör att sjöfartens klimatomställning hänger intimt ihop med ambitionerna att drastiskt bygga ut elproduktionen, säger Mikael Johansson och avslutar:

– Gotland Horizon är ett potentiellt flaggskeppsprojekt om alla aktörer – inklusive Gotlandsbolaget och Destination Gotland, teknikleverantörerna, elproducenter och forskningen – kan realisera planerna och producera den vätgas som behövs. Det är en spännande vision som skulle innebära ett stort steg framåt.

Om DNV

DNV är en oberoende granskning- och riskhanteringsleverantör som är verksamma i fler än 100 länder. Genom sin expertis bidrar DNV till säkra och hållbara industristandarder för flera olika branscher, bland annat sjöfart. I utvecklingsarbetet av Gotland Horizon har DNV agerat rådgivare och bollplank.