Vätgas i hamn – ett olöst problem med enorm potential

– Vätgas är världens minsta molekyl. Det gör den extremt svår att hantera – att lagra, flytta och inte minst få ombord på ett fartyg i tillräckliga mängder på kort tid, säger Mikael Razola, chef för Gotland Tech Development. 

Sedan början av 2025 driver Uppsala universitet ett forskningsprojekt kring just storskalig vätgasbunkring, där Gotlandsbolaget är engagerade som industripartner. Fartyget Gotland Horizon X, som är förberett för att kunna drivas med vätgas när det levereras 2028, ingår i underlaget. Projektet avslutas vid utgången av 2026. 

Norska pionjärer – men volymerna saknas 

I Norge tankas redan den mindre färjan MF Hydra med flytande vätgas. MF Hydra är världens första kommersiella färja driven av flytande vätgas. Den norska operatören Norled sjösatte den 2021 och sedan mars 2023 trafikerar den en triangelrutt i västra Norge. Färjan är 82 meter lång, tar 300 passagerare och 80 bilar, och beräknas minska koldioxidutsläppen med upp till 95 procent jämfört med diesel. 

Det är ett viktigt pionjärprojekt – men volymerna är små. Den stora utmaningen för sjöfarten i stort är att skala upp vätgaslösningarna till kommersiell nivå, vilket är precis vad Uppsala universitets forskning handlar om. Mikael Razola understryker gapet till storskalig drift:  

– De volymer vi pratar om för kommersiell trafik hanteras inte någonstans i dag. Det är precis det vi vill förstå med detta forskningsprojekt – hur vi ska göra för att också kunna försörja större fartyg. 

Hela kedjan måste vara grön 

För att vätgas ska kunna användas i tillräckligt stora volymer för att bidra till att ställa om sjöfarten, är bunkringen enbart en del av ekvationen. Elen som driver elektrolysören måste vara förnybar. Vätgasen måste transporteras, lagras och komprimeras utan att bli varm – och det kräver kylteknik och tung hamninfrastruktur, oavsett om man väljer komprimerad eller flytande form. 

Mikael Razola ser Norden som väl positionerat: modernt tonnage, stark tradition inom energieffektivisering och gröna bränslen.  

– Det är en styrka vi ska ta vara på, säger Razola. 

Forskning med praktiska mål 

Projektet ska varken vara renodlat akademiskt eller ett kommersiellt utvecklingsprojekt. Målet är tydligt: att bygga en kunskapsbas som kan omsättas i verkligheten – och leverera ett beslutsunderlag för branschens nästa steg mot kommersialisering. 

Vätgas är ett av flera spår för Gotlandsbolaget. Parallellt arbetar Gotland Tech Development med biobränsle baserat på svensk skogsråvara, den nordiska bränsleomställningen inom STORM och slutsatserna från förstudien Fossilstopp 2035. 

– Vi vet inte exakt vad framtiden ger. Därför pushar vi fronten på flera håll samtidigt – vätgas, biobränsle, infrastruktur, lagring och säkerhet. Bredden både i projekten och partnerskapen är en styrka, säger Mikael Razola.